Det här utspelar sig för ungefär 4 år sedan när jag var ute på krogen i Stockholm med några vänner.
Jag står vid baren för att beställa något att dricka när ser jag hur en kvinna/tjej/dam står och iakttar mig från andra sidan om baren. Hon ser lite sådär fin i kanten utav sig och jag ryser till lite innombords (vet ej varför). När jag fått gjort min beställning återgår jag till mitt sällskap och vi står och pratar. Plötsligt har denna kvinna/tjej/dam smygit sig upp längst min högra sida. Jag tar ett steg tillbaka och tittar på henne. Hennes ögon är så intensiva och hennes blick känns lite kylig.
Jag ser hur hennes läppar rör sig men jag hör inte riktigt vad hon säger. När jag ber henne upprepa vad hon hade sagt, säger hon: Ville bara säga att du ser precis ut som Birgitte Bardot. Jag hade ingen som helst aning om vem denna person var så jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera. Jag var bara neutral och svarade henne med ett jaha där ser man, världen är så liten!
Mitt sällskap frågade mig varför hon dykt upp,vem det var och vad hon sa. Jag berättade för dom att hon hade trott att jag var någon annan än vem jag var.
Hela denna kväll funderade jag på om denna kvinna som kommit fram till mig hade för avsikt att såra mig genom att säga att jag var lik någon som jag inte hade en som helst aning om vem det var. Eller var det en komplimang?
Dagen efter med en aningen huvudvärk var jag tvungen att stilla min nyfikenhet om denna person, Birgitte Bardott, jag satte igång min dator och surfade in på google och skrev in namnet och klickade på bilder. Och då förstod jag att det var en riktig komplimang! Vilken kvinna.
Jag står vid baren för att beställa något att dricka när ser jag hur en kvinna/tjej/dam står och iakttar mig från andra sidan om baren. Hon ser lite sådär fin i kanten utav sig och jag ryser till lite innombords (vet ej varför). När jag fått gjort min beställning återgår jag till mitt sällskap och vi står och pratar. Plötsligt har denna kvinna/tjej/dam smygit sig upp längst min högra sida. Jag tar ett steg tillbaka och tittar på henne. Hennes ögon är så intensiva och hennes blick känns lite kylig.
Jag ser hur hennes läppar rör sig men jag hör inte riktigt vad hon säger. När jag ber henne upprepa vad hon hade sagt, säger hon: Ville bara säga att du ser precis ut som Birgitte Bardot. Jag hade ingen som helst aning om vem denna person var så jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera. Jag var bara neutral och svarade henne med ett jaha där ser man, världen är så liten!
Mitt sällskap frågade mig varför hon dykt upp,vem det var och vad hon sa. Jag berättade för dom att hon hade trott att jag var någon annan än vem jag var.
Hela denna kväll funderade jag på om denna kvinna som kommit fram till mig hade för avsikt att såra mig genom att säga att jag var lik någon som jag inte hade en som helst aning om vem det var. Eller var det en komplimang?
Dagen efter med en aningen huvudvärk var jag tvungen att stilla min nyfikenhet om denna person, Birgitte Bardott, jag satte igång min dator och surfade in på google och skrev in namnet och klickade på bilder. Och då förstod jag att det var en riktig komplimang! Vilken kvinna.
Tänk vad tokigt det kan bli ibland.
Kram på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar